Av Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge, 20050915/HH. På uppdrag har Hushållningssällskapet gjort en liten sammanfattning på faktorer som berör verksamhet med spridning av Phosforkalk. Hushållningssällskapet den 2 september 2005.
Fosfor
Enligt föreliggande underlag för beräkning av spridningsareal används en schablonmässig beräkning på 22-23 kilo fosfor per hektar och år. I Blekinge varierar fosforvärdena starkt och på grund av historiskt hög djurtäthet och stor tillgång av restprodukter från processindustrin ligger fosforvärdena i de viktigaste jordbruksområdena i klass IV och V.
Fosfortillståndet är ett av uttrycken för markbördighet och fosforklass III anses vara eftersträvansvärd på lång sikt. Rekommendationerna i tabell 1 innebär en långsam förbättring av fosfortillståndet i klass I och II. Avsikten med rekommendationerna i klass III är att ersättningsprincipen skall tillämpas, men beroende på att jämna femtal valts medför rekommendationerna knappt underhåll för vissa grödor och drygt underhåll för andra grödor. Givorna i klass IV och V innebär ett tärande på fosforförrådet och med tiden sämre fosfortillstånd.
Om markkartering genomförs och rekommendationerna följs i lägre klasser är systemet självreglerande mot klass III. Under mark- och odlingsförhållanden som ger förutsättningar för yterosion eller ”inre erosion” medför ett högt fosforinnehåll i marken en större miljörisk. Högre fosforklass än P-AL-klass III kan heller inte motiveras med tanke på att fosfor är en ändlig resurs. Överdosering av fosfor inträffar på gårdar med djur om stallgödseln sprids på för liten areal. Detta kan avläsas på markkartor, som ofta visar högre halt av fosfor nära gårdscentrum. Fosforn i stallgödsel anses ha samma effekt som fosfor i handelsgödsel.
Tabell 1. Riktgivor för fosforgödsling
Fosforgiva: kg P/ha
P-AL-klass gäller i tabellen nedan.
| Gröda | Skördenivå ton/ha | Klass I | Klass II | Klass III | Klass IV | Klass V |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Stråsäd | 5 | 35 | 25 | 15 | 10 | 0 |
| Oljeväxter | 2 | 35 | 25 | 15 | 10 | 0 |
| Slåttervall, ts | 6 | 35 | 25 | 15 | 10 | 0 |
| Potatis* | 30 | 100 | 80 | 60 | 40 | 20 |
| Sockerbetor | 45 | 50 | 40 | 25 | 20 | 0 |
| Ärter | 3 | 0,5 | 35 | 25 | 15 | 10 |
| Betesvall på åker | 25 | 15 | 5 | 0 |
* rekommenderad giva räcker till två efterföljande grödor.
Justering för skördenivå
Vid avvikelse uppåt eller nedåt från angiven skördenivå höjs respektive sänks fosforgivan enligt följande:
| Gröda | Avvikelse |
|---|---|
| Stråsäd, ärter, slåttervall (ts) | 3 kg P per ton avvikelse |
| Oljeväxter | 5 kg P per ton avvikelse |
| Potatis, sockerbetor | 0,5 kg P per ton avvikelse |
HIR:s uppfattning är att fosforbehovet för optimal skörd bör anpassas efter jordart, fosforvärde i mark och förväntad skörd. Som generellt behov överensstämmer den beräknade siffran 23 kilo per hektar och år bra. Fosfor kan mycket väl läggas som förrådsgödsling, men uppmärksamhet bör göras för fosforkrävande grödor som sockerbetor och potatis så att flerårsgivan läggs året före dessa grödor.
Gödsling
Phosforkalk innehåller 0,61 procent fosfor. Maximal fosforgiva bör i genomsnitt ligga på 22,5 kilo per år. En förrådsgödsling för fem år ger utrymme för 18,5 ton Phosforkalk.
Magnesium
Sockerbetor och potatis är de grödor som har det största magnesiumbehovet, cirka 35 kilo per hektar. Därefter kommer vallen med ett årligt behov på cirka 25 kilo per år, medan stråsäd behöver cirka 10 kilo per hektar.
Behovet hos oljeväxter och ärter uppgår till 15–20 kilo per hektar. Risk för magnesiumbrist anses föreligga om Mg-AL-talet understiger 4-10 mg/100 g jord, beroende på jordart. Lerjordarna, med sitt av naturen höga kaliuminnehåll, kräver högre Mg-tal än de lerfattiga jordarna. Vid odling av vall där tillförsel av kalium är stort bör dessutom balansen mellan kalium och magnesium uppmärksammas. Ofta leder de relativt höga kaliumgivorna till ett ökat behov av magnesiumgödsling. För att säkrare kunna bedöma magnesiumbehovet bör förhållandet mellan K-AL och Mg-AL i marken beaktas. För att höja Mg-AL-talet en enhet krävs cirka 25 kilo AL-lösligt Mg per hektar. Vid användning av dolomit återfinns endast en mindre del som AL-lösligt magnesium.
Bristsymptom
Bristsymptom syns först på äldre blad, beroende på att magnesium är lättrörligt i växten och därmed kan transporteras från äldre blad till blad i tillväxt. I stråsäd yttrar sig brist som pärlbandsmarmorering, vilket syns som mörkgröna fläckar på bladen då dessa hålls mot ljus. Betor reagerar med gula fläckar mellan bladnerverna.
Gödsling
Magnesium är utsatt för utlakningsrisk på lätt jord. Förrådsgödsling är trots detta rimlig i de flesta fall. Kostnaden för Mg-gödsling varierar inom vida gränser beroende på vilket Mg-gödselmedel som väljs. Vid låga till måttliga pH-värden används lämpligen Mg-haltig kalk eller magnesiumrik restprodukt från processindustrin, medan dyrare alternativ måste användas vid höga pH-värden. Vid tillförsel med 18,5 ton Phosforkalk per hektar sker en tillförsel på 104 kilo magnesium. Detta kan värderas till 425 kronor på jordar med låga till måttliga pH-värden och till cirka 1 500 kronor på jordar med höga pH-värden. Denna differens beror på att jordar med höga pH-värden inte ger utrymme för användning av Mg-haltiga kalkprodukter med låg kostnad för dess magnesiuminnehåll.
Jämförelsepriser
Att jämföra priser mellan olika gödselslag är inte helt enkelt utan borde ske efter den enskilda gårdens förutsättningar. Generellt kan sägas att priset på framförallt kalium är lägre för en gård som inte odlar potatis och därmed inte påverkas av eventuell klortillförsel.
Nedan är en generell jämförelse för respektive växtnäring enligt beräkningar i Hushållningssällskapets gödselförmedling, enligt billigaste ersättningsgödsel som handelsgödsel och om gödsling skall ske till potatis.
För jämförelse vid behov av magnesiumgödsling har även kiserit tagits med. Billigast magnesiumgödsling sker genom kalkning med Mg-kalk.
| kr per kg | SJV | HS Gödselförmedl. | Jfr billigast handelsgödsel | Jfr potatis handelsgödsel | Kiserit |
|---|---|---|---|---|---|
| N | 7,00 | 7,00 | 7,70 | 8,50 | |
| P | 11,50 | 13,50 | 11,40 | 11,40 | |
| K | 3,50 | 4,50 | 3,70 | 7,45 | |
| MG | ? | 4,10* | 17,30 | 17,30 | 15,00 |
* motsvarar beräknad kostnad för Mg i Mg-kalk.
Kalk
I försök som har genomförts och litteratur som gjorts är det svårt att hitta tydliga argument för en kalkning som innebär en tydlig pH-höjning. Argument kan ändå tala för att underhållskalka. Vid grödor som sockerbetor och grönsakskulturer bör pH-värdet ligga på 6,8 eller däröver. Vi kan också se positiva effekter av en kalkning före en potatisgröda och sockerbetsgröda. Ett argument som också kan användas är att marken på sikt måste underhållskalkas för att kommande generationer inte skall behöva betala för att återställa ett normalt pH-värde. Sådana exempel finns tyvärr på tidigare generations nitiska sparande på kostnader.
Behov av underhållskalkning uppgår till 3-4 ton kalk med cirka 50 procent CaO på en femårsperiod.
Kalkprodukter med pris och sammansättning. Priser är cirkapriser utan frakt och spridning.
| Kalkprodukt | ca Pris Kr/ton | ca Pris CaO kr/kg | ca Pris Mg* kr/kg | Innehåll CaO % | Innehåll Mg % | Innehåll Cd g/ton | Lev. från ** | Kalksort *** | Kornstorlek mm |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nordkalk Bas | 150 | 0,32 | 49 | 0,3 | 0,4 | I | KK | 0-3 | |
| Nordkalk Bas 4 | 180 | 0,41 | 0,54 | 51 | 4 | 0,3 | I | KK/DK | 0-3 |
| Nordkalk Bas 12 | 320 | 0,56 | 1,15 | 58 | 12 | <0,05 | I | DK | 0-3 |
| Nordkalk Plus | 215 | 0,44 | 49 | 0,3 | 0,4 | I | KM | 0-0,4 | |
| Nordkalk Plus 4 | 345 | 0,58 | 4,15 | 55 | 4 | <0,1 | L | DM | 0-0,1 |
| Dolomit 11-55 | 290 | 0,5 | 0,88 | 55 | 11 | Ö | DK | 0-3 | |
| Sockerbrukskalk | 50 | 0,20 | 25 | 0,6 | 0,5 | R | |||
| Nymölla Kalk | 40 | 0,08 | 55 | 0,47 | 0,42 | R |
*CaO pris som Nordkalk bas.** I=Ignaberga, L=Landskrona samt Ö=Önnestad.
*** KK=Krossad kalksten, DK=Krossad Dolomit, KM=Kalkstensmjöl, DM=Dolomitkalk mjöl, R=Restprodukt
Transport och spridning kostar för Sölvesborgsområdet cirka 120 kronor per ton och för Karlskronaområdet cirka 140 kronor per ton.
Transportkostnaden för kalk är beroende på transportavstånd från kalkbruk. För Sölvesborgsområdet innebär det en fraktkostnad på cirka 60 kronor, Ronneby 74 kronor och för Karlskronaområdet cirka 84 kronor. Normal spridningsmängd är 3-4 ton per hektar. Spridningskostnad är 50-55 kronor per ton, som därmed ger en hektarkostnad för spridning på 150-220 kronor.
Kostnad för en underhållskalkning på 3,5 ton i Ronnebyområdet, för en femårsperiod, blir därmed för kalken cirka 700 kronor plus kostnad för transport 260 kronor och spridning 190 kronor, totalt 1 150 kronor. Om motsvarande mängd CaO skall spridas med Phosforkalk krävs 53 ton för en femårsperiod. Phosforkalken passar därför bättre på jordar med lågt behov av CaO tillförsel på cirka 3 ton Mg-kalk på en 15-årsperiod.
Jämförelsen skulle då kunna se ut som följer:
3 ton kalk inklusive transport och spridning blir totalt 927 kronor.
53 ton Phosforkalk inklusive transport och spridning blir 368 kronor plus traktor inklusive förare och lastning, 1 060 kronor. Totalt 1 428 kronor.
Med 53 ton Phosforkalk sprids cirka 330 kilo fosfor. Då fosforns växttillgänglighet är komplext bör dess innehåll i en lång växtföljd inte värderas med mer än 60 procent. Mervärde för fosforkalkens innehåll av fosfor kan därmed sättas till 2 230 kronor. Phosforkalken får då ett värde på plus 802 kronor medan en kalkning får ett värde på minus 927 kronor.
