Lönsamhet

Phosforkalkens effekter på gröda och mark

Av Käll Carlgren, Försöksledare (Referensen är fortfarande aktuell och gäller tillsvidare)

Undersökningar som utförts vid Sveriges Lantbruksuniversitet visar att Phosforkalken innehåller många nyttiga ämnen för jorden och växten. Följande effekter har framkommit i två äldre, avslutade, fältförsök samt i ett fortfarande pågående långliggande fältförsök:

Effekter på grödan

• Den årliga genomsnittliga skördeökningen är 10-15 procent.
• För grödor med lång vegetationsperiod, t.ex. potatis och höstsäd, var skördeökningen ännu större.

Effekter på marken

• Tack vare Phosforkalkens innehåll av lättlöslig fosfor ökar halten av växtupptagbar fosfor i matjorden.
• Phosforkalken bidrar till att höja pH-värdet i matjorden.
• Kalcium- och magnesiuminnehållet höjer markens innehåll av dessa viktiga näringsämnen för växten.
• Tack vare magnesiuminnehållet förbättras K/Mg-kvoten i matjorden, vilket är speciellt viktigt för lerjordar.
• I lätta jordar bidrar innehållet av lermineralen bentonit och mullbildande ämnen till att förbättra jordens vattenhållande förmåga.
• Innehållet av fettrester och andra organiska ämnen har en gynnsam effekt på den mikrobiella verksamheten i marken.

För att undvika att grödan drabbas av kvävedepression genom nedbrytningen av fettresterna i marken bör Phosforkalken spridas på hösten eller brukas ner ordentligt på våren, helst efter att ha lagrats utomhus några månader. Höstsådda grödor kräver i allmänhet ingen extra kvävetillförsel.

Växtodlingsförsök med Phosforkalk tillsammans med fruktsaft

I försök tillsammans med Lyckeby Stärkelsen sänktes kostnaderna med 1 250 kronor per hektar vid odling av stärkelsepotatis.

Fabrikspotatiskommittén
Försöksledare: Lennart Henriksson

Sammanfattning

Phosforkalk/fruktsaft ger samma eller något bättre skörd än handelsgödsel, men till 1 250 kronor lägre kostnad per hektar och år, då även spridningskostnaderna är medräknade. Förrådsgödsling av fosfor med 50 kilo och en kvarvarande kalk- och magnesiumeffekt till nästa gröda har då inte medräknats vid spridning av Phosforkalk.

Material och metod

Phosforkalk är en biprodukt från AAK i Karlshamn, som återvinns vid rening av vegetabiliska oljor och fetter. Fruktsaft är en processbiprodukt från Lyckeby Stärkelsen som tillkommer vid framställning av stärkelse ur potatis. Dessa produkters innehåll av växtnäring framgår av tabellen nedan:

Växtnäringstillförsel, kilo per hektar

Fruktsaften är rik på kalium och kväve, medan Phosforkalken har ett högt innehåll av fosfor, magnesium och kalk. Detta innebär att produkterna kompletterar varandra mycket väl och tillsammans ger växtodlare ett bra och billigt alternativ till handelsgödsel.
Phosforkalken har ett förhållandevis högt innehåll av kol, vilket härrör från dess ursprung (vegetabiliska oljor och fetter). Kolinnehållet gör att produkten fastlägger en del kväve i samband med spridning, vilket man bör ta hänsyn till. Denna fastläggning är en fördel vid spridning av Phosforkalk och fruktsaft på hösten, vilket minimerar riskerna för urlakning av kvävet ur fruktsaften under höst- och vinterperioden. Kvävet blir åter tillgängligt när nedbrytningsprocessen börjar.

Skörderesultat

Resultat från tre försöksår 1992-1994

Av tabellen framgår att knölskörden varit sju till åtta ton högre i Phosforkalk-/fruktsaftledet än i ogödslat och att variationen mellan de gödslade leden är små. Sammantaget har kombinationen Phosforkalk och fruktsaft fungerat väl för stärkelsepotatis.

Ekonomi

Kostnad inkl spridning
2 900 Handelsgödsel led B
1 650 Phosforkalk/fruktsaft led D
1 250 kr i vinst/ha

Rekommenderad giva av Phosforkalken är cirka 20 ton och baseras på fosforinnehållet. Det ska motsvara 22 kg/P hektar per år under fem år. Denna giva blir i de flesta fall vad en normal gröda bortför i växtnäring av fosfor, magnesium och kalk under en normal växtföljd. Man bör eftersträva att lägga Phosforkalken så att den mest fosforkrävande grödan kommer första året efter givan lagts, för att på så sätt utnyttja Phosforkalkens förmåga maximalt.

Phosforkalken ger underhållsbehovet av fosfor, kalk och magnesium under fem år

Rekommendationer - användning av Phosforkalk

Phosforkalkens värde ligger framförallt i fosfor (P), magnesium (Mg), kalk (CaO), lera samt organiskt material. Det senare bidrar till aggregat och mullbildning. För att kartlägga Phosforkalkens näringsvärde har ett omfattande försöksprogram genomförts av Sveriges Lantbruksuniversitet.

Vid rekommenderade givor täcks behovet av de aktuella näringsämnena (P, Mg, CaO) i fem år. Förutom dess skördehöjande effekt och lönsamma förrådsgödsling erhålls en positiv effekt på markens struktur och humusinnehåll.

Tillförsel av växtnäringsämnen

Underhållsbehov i Blekinge län, samt tillförsel via Phosforkalk (kg/ha)

Rekommenderad giva av Phosforkalk är 15 ton per hektar vart femte år. Denna giva baseras på en balans respektive bortförsel av växtnäring i en normal växtföljd. Kalk och magnesium kan i vissa fall behöva kompletteras separat beroende på jordart och växtföljd. Man bör eftersträva att lägga Phosforkalken så att den mest fosforkrävande grödan kommer första året efter att givan lagts, för att utnyttja Phosforkalkens förmåga maximalt.

Priset för handelsgödsel, våren 2005:

Detta motsvarar en kalk- och handelsgödseltillförsel på ca 2 400 kr per hektar.