AAK årsredovisning 2019

Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Samtliga materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskriv- ningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner, som är förknippade med tillgången, kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll kostnadsförs i den period de uppkommer. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra materiella anläggningstillgångar, för att fördela deras anskaff- ningsvärde ner till det beräknade restvärdet, görs linjärt över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. För maskiner och tekniska anläggningar samt inventarier, verktyg och installa- tioner tillämpas avskrivningstider som ligger mellan 3 och 15 år. Industribyggnader och forskningslaboratorium skrivs av över 20 respektive 25 år och kontorsbyggnader över 50 år. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräk- nade återvinningsvärde, skrivs tillgången ned omedelbart till sitt återvinningsvärde. Tillgångarnas restvärden och nyttjandetid prövas vid varje balansdag och justeras vid behov. Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen. Nedskrivningar av icke finansiella tillgångar Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskriv- ningsbehov. Alla tillgångar bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet utgör det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och tillgångens nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskriv- ningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare skrivits ner görs varje balansdag en prövning om återföring bör göras. Varulager Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet beräknas genom först-in-först-ut-principen (FIFU) alternativt vägda genomsnittspriser. Val av metod beror på varans beskaf- fenhet och användningsområde. Anskaffningsvärdet för färdiga varor och varor under tillverkning består av direkt material, direkt lön, andra direkta tillverkningskostnader och en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader baserat på normal produktionskapacitet, men exklusive lånekost- nader. Nettoförsäljningsvärdet utgörs av det beräknade försäljningspriset under normala omständigheter minskat med kostnaden för eventuellt färdigställande samt tillämpliga rörliga försäljningskostnader. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelningsintäkter och vinster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen. Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet. Finansiella kostnader består av räntekost- nader på lån, effekten av upplösning av nuvärdeberäkning av avsättningar, nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisas i årets resultat. Låneutgifter redovisas i resultatet utom till den del de är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdig- ställa för avsedd användning eller försäljning, i vilket fall de ingår i tillgångarnas anskaffningsvärde. Inga låneutgifter är aktiverade under de två senaste åren. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto. Finansiella instrument Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: Upplupet anskaffningsvärde Verkligt värde i resultaträkningen Klassificeringen beror på AAK:s affärsmodell för hantering av finansiella tillgångar och avtalsvillkoren för kassaflödet. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället. Ledningen omklassificerar skuldinstrument om och endast när affärs­ modellen för hantering av dessa tillgångar ändras. Värdering Vid första redovisningstillfället värderar koncernen en finan- siell tillgång till verkligt värde plus, om det gäller en finansiell tillgång som inte värderas till verkligt värde via resultaträk- ningen, transaktionskostnader som direkt hänför sig till förvärvet av den finansiella tillgången. Transaktionskostnader för finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen kostnadsförs i resultaträkningen. Redovisning och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräk- ningen när AAK blir part till instrumentets avtalsvillkor (dvs. på affärsdagen). En finansiell skuld tas upp när motparten har presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om fakturan ännu inte mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna till kassaflöden i avtalet förfaller eller rättighe- terna överförs i en transaktion som överför väsentligen alla risker och belöningar från äganderätten till tillgångarna som överförts. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förplik- telsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av finansiell skuld. 72 2 Not Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper